Uretrit – en g(l)ömd kvinnosjukdom

Arbetet med I Heat You® började i och med att vår VD Emma Hällström fick sin uretritdiagnos av typen icke-bakteriell uretrit. Hon hade då i 15 år sökt hjälp för sina problem med, vad hon trodde var, återkommande urinvägsinfektioner. Emma och många med henne blir hjälpta av värme och resten är historia. Nu finns Heather™ för att värma alla rumpor och hjälpa alla med, eller utan, uretrit.

Kunskapen om uretrit inom vården är tyvärr fortfarande ofta väldigt låg. Och den information som finns att få är knapp. Därför har vi samlat den information vi kommit över under vårt arbete med I Heat You® och Heather™.

OBS! Vi på I Heat You besitter ingen medicinsk utbildning utan informationen är hämtad från olika källor på internet samt intervjuer med personer som är kunniga i ämnet. Diskutera därför alltid ditt problem med en läkare.

500 000 lever med uretrit

Informationen kring uretrit är väldigt knapphändig, därför vill vi samla det vi kunnat hitta här. Eftersom det inte finns någon siffra på hur många som lider av uretrit, frågade vi Roland Alvarsson (leg.läk) på Alvarssons Läkarpraktik. Han svarade:

”Ungefär 500 000 kvinnor i Sverige lider av uretrit.”

Smaka på den siffran ett tag. En halv miljon kvinnor i Sverige får sitt liv begränsat på grund av en sjukdom. Hur många av dessa går som Emma ovetandes om roten till sina problem? Hur många mår psykiskt dåligt för att sjukvården inte tror dem? Hur många felbehandlas med antibiotika?

Hurting bladder cartoon
Frågetecken lär dig mer om uretrit

Vad är uretrit?

Uretrit är en inflammation i urinröret. Eftersom symptomen ofta liknar urinvägsinfektion är det många som blir behandlade med antibiotika i onödan då kunskapen är så låg inom vården.

Uretrit finns i två versioner. Den bakteriella uretriten och den icke-bakteriella eller ospecifika uretriten. För att veta vilken behandling som är optimal behöver du först veta vilken typ av uretrit du har.

Icke-bakteriell uretrit

Icke-bakteriell uretrit orsakas av sekretstockning i de körtlar som omger och smörjer urinröret. Röret blir smalt och trångt vilket ger dåligt flöde samt eventuellt sveda. Trycket orsakar smärta i bäckenregionen samt känslan av att vara kissnödig.

Forskningen är som sagt väldigt eftersatt men tänkbara orsaker till ospecifik uretrit skulle kunna vara kyla, hormonella preventivmedel eller annan underliggande sjukdom (till exempel IBS eller endometrios). I uretritkretsar pratas det också mycket om kostens inverkan på besvären.

Pictogram hurting
MiniMe-sur

Många feldiagnostiserade

Många med icke-bakteriell uretrit blir feldiagnostiserade med urinvägsinfektion och får antibiotika. Det är inte heller ovanligt att de upplever att deras problem och smärtor inte tas på allvar då inga bakterier upptäcks i urinen.

Även om icke-bakteriell uretrit inte innehåller den mängd bakterier i urinen som finns vid urinvägsinfektion så innehåller blåsan alltid en del bakterier och då en patient med uretrit har svårt att tömma blåsan helt kan problemen utvecklas till en urinvägsinfektion.

Symptom vid icke-bakteriell uretrit

  • Täta trängningar, känsla av att vara mer eller mindre konstant kissnödig. Du kanska t.om. känner att du måste kissa igen direkt efter toalettbesök.
  • Smärta i bäckenregionen.
  • Sveda, värk och brännkänsla.
  • Känsla av att det drar i ljumskarna.
  • Ont i ryggen. Ta alltid ryggvärk över njurarna på allvar. Det kan t.ex. vara njurbäckeninflammation!
  • Ont över blåsan.
  • Svider och gör ont oftast eller endast vid slutet av kissandet.
  • Krampkänsla, t.ex. om du varit väldigt kissnödig kan du få kramp när du väl tömmer blåsan.
  • Penetration vid sex smärtsam-ibland omöjlig, det är inte ovanligt att både ha uretrit och vestibulit.
  • ”Droppinkontinens” eller så kallad ”trängningsinkontinens”. Problem att hålla helt tätt i olika situationer.
  • Dåligt flöde, ibland näst intill stopp. Svårt att tömma blåsan trots kissnödig.
  • Symptomen växlar från dag till dag. Oklara buksmärtor kan ibland vara uretrit. IBS och endometrios är andra diagnoser som ofta förekommer samtidigt som uretrit.
  • Inga bakterier kan påvisas i urinen, även om de kan förekomma.
  • Ofta högt pH i urinen.
  • Både vita och röda blodkroppar kan förekomma i urinen.
  • Urinen ofta grumsig och flagig, därför ska urinen testas i klar burk. Även möjligt att se på vaginalt ultraljud.
Utropstecken - kyla boven vid uretrit

Kyla är ofta boven

Som vi konstaterat tidigare så orsakas icke-bakteriell uretrit av sekretstockning. Det sega slemmet i sin tur orsakas framför allt av kyla. Mamma hade alltså rätt som alltid tjatade om att inte sitta kallt och byta badkläderna direkt efter bad.

Bevisen för att du får urinvägsinfektioner på grund av kyla är visserligen knapphändiga, även om vi är många som är mer eller mindre övertygade om att det är så. Men den icke-bakteriella uretriten är inte en urinvägsinfektion. Och här hjälper värme nästan garanterat. Det vet alla vi som är utsatta.

Värme hjälper

Många med icke-bakteriell uretrit blir hjälpta genom att hålla underlivet varmt. Värmen verkar lindrande om du redan har problem, men kanske viktigast av allt är att du kan undvika problem genom att hålla dig varm.

I praktiken innebär det för många ett ändlöst släpande på filtar och begränsningar i vardagen för att inte bli kall. Det är därför vi tagit fram Heather™.

”Jag insåg att jag inte satt på golvet och lekte med min son eftersom jag då blev kall och fick känningar direkt. Tänk om jag vetat tidigare hur jag skulle undvika problem.”

– Emma Hällström, grundare I Heat You

i-heat-you-heather-pink-vänster
pictogram-emma-doctor

Behandling av uretrit

Men när värme inte det räcker kan behandling hos läkare vara nödvändigt. Traditionellt i Sverige behandlar man uretrit med dilatation (vidgning av urinröret med Hegarstift).

Cortison i urinröret eller i de paraurethrala körtlarna (Skenes körtlar), ofta i injektionsform, används också. Kortare kurer med Prednisolon 1-2 tabl dagligen någon vecka kan prövas. I övrigt hjälper sällan kramplösande och smärtstillande.

Bakteriell uretrit

Det finns forskning som visar på att uretrit kan orsakas av till exempel Ureaplasma urealyticum och Mycoplasma genitalium. För att ta reda på om så är fallet krävs långtidsodling och test för ureaplasma/mycoplasma (PCR).

Det finns de som menar att om man testat kortisonbehandling och blir sämre av det, är det troligt att det finns bakterier i urinvägarna. Kortison tar nämligen ner kroppens immunförsvar, och om bakterier finns i urinvägarna kan de då växa till. Därför kan det vara en tanke att utesluta bakterier innan kortisonbehandling för icke-bakteriell uretrit påbörjas.

pictogram-bacteria
Microscope pictogram

Ureaplasma och mycoplasma

I Sverige vet man tyvärr väldigt lite om ureaplasma och mycoplasma. Eftersom dessa bakterier saknar cellväggar fungerar inte vanlig antibiotika på dem. De kan dessutom kapsla in sig i vävnad, till exempel körtelgångar, vilket gör att det kan vara svårt för antibiotikan att komma åt.

Ureaplasma finns hos över 50 % av den sexuellt aktiva befolkningen och anses ofta ingå i normalfloran. Men verkar kunna orsaka symptom som uretrit hos vissa.

Mycoplasma kan även det orsaka besvär.  Symtom på mykoplasma kan vara sveda när man kissar, klåda,  flytningar och mellanblödningar.

Behandling vid bakteriell uretrit

Om du lider av bakteriell uretrit är det viktigt att du får behandlas med rätt sorts antibiotika. Den ska dessutom ätas under en längre tid (1 månad). Du kan behöva testa olika sorter för att hitta den som fungerar eftersom det finns problem med antibiotikaresistens.

Det är enligt vissa läkare även viktigt att behandla en partner för att minska risken för återfall. Andra läkare är väldigt skeptiska till partnerbehandling.

Enligt en klinik i Cleveland, USA, som forskar på ureaplasma och blir hälften av de som behandlas där för ureaplasma av med sina besvär efter antibiotikakurer.

pictogram-meds
Pictogram e coli bacteria

Urinvägsinfektion

Urinvägsinfektion (UVI) orsakas vanligen av bakterien E-coli, men kan också orsakas av en sorts bakterier som heter enterokocker.

En UVI kan läka ut av sig själv, men ibland behöver man behandlas med antibiotika. För att det ska klassas som UVI krävs en viss bestämd mängd bakterier i urinen.

Vanligen görs en urinodling vid misstanke om UVI. Eftersom det är en så kallad korttidsodling som görs kommer dock alla bakterier inte att synas på den. Det kan alltså finnas bakterier i urinvägarna även om det inte syns på odlingen.